En liten mamma och hennes blomma på äventyr!

Ja tack, de randiga svarta och vita.
Precis min smak och stil.
På min favvoaffär i Malmö.

Hej. vänner i verkligheten, ovänner, glada, olyckliga,
familj, vänner i cyberrymden och gluttare.
Ni är välkomna allihopa.

Ni ska få slippa titta på bilder på min mat,
mina fötter och en bild tagen på mig själv i spegeln.
Det börjar vi väl blir rätt trötta på nu va?
och även någon sådan där suddig, ful
och dålig konsertbild.
Ni vet en sån där som endast är rolig för
den som tagit den?



Men äh jag kunde inte låta bli.
Eftersom den inte är suddig.

När den där gråa muren föll.
Ja då föll även mina tårar.
Det var en magisk kväll.

Tack.

K E N T



Kärt återseende.
Möllan mina gamla kvarter och favoritstället.
Och M, så roligt att träffa dig igen <3

Det blev den här bilden istället.
Jag vill att du ska känna dig helt nöjd.
Inte lätt att få båda tanterna bra på bild haha

London.

Jag har haft skitroliga dagar. glädje i hela mig och jag har äntligen fått andas och matat min själ med allt annat än stereotypt grått och dött!

Ja herrejessus. Jag har umgåtts med vänner och alla mina flickor (minus en) och den snällaste, propraste, vänligaste, artigaste, sötaste och hjälpsamma svärson man tänkas kan.
Som dessutom busat och öst fina ord om och till Malva.
Så fint att se och jag blir varm i hjärtat
för Josefins skull.

Jag och mina flickor. Josefin och Malva.
Lillstumpan fick jordgubbar och grädde.
Bästa hon vet.

Det här gillade hon!
Hehe hon var så uppspelt att hon klappade händerna
vid varje nytt fönster med fiskar och pingviner.
Lilla söta.

En gata med bara vintagebutiker.
Halleluja.

Camdens matmarknad.
Här var de fullständigt tokiga.
Säljarna alltså.

Tack Josefin och Dan <3 För att ni finns
och att ni tog hand om oss på det fina sätt
som ni gjorde. Blir varm i hjärtat.
Vi är lite chockade att ni ungdomar ville och
orkade hänga med oss hela tiden :)

Hon fick syn på den här väskan på en av
Camdens marknader.
Svamp Bob skrek hon!
Klart ungen ska ha en svamp Bob väska!

Tesco i bakgrunden. Mmmm
och fika från Tesco.

Längtar redan tillbaka.

Vi har sovit för lite. Sett roliga människor i Camden. Sådana människor som berikar min själ.
Sprungit i vintageaffärer i Brick Lane. Druckit drinkar i Soho.
Varit uppe för länge. Lipat i linbanan av höjdskräck.
Stekt oss högst upp i en röd buss och sett allt man bör se.
Vi har åkt väldigt mycket tub och burit vagn i väldigt många trappor. Tittat på gatuuppträde vid London eye. Sett fiskar över och under oss i en magisk vattenvärld. Varit stentrötta på kvällarna. Njutit länge varje morgon av en helt otrolig frullebuffé med vatten som utsikt. Gått på marknader och sprungit igenom zoo. och mycket mer.

Jag har haft glädje i hela mig. Att äntligen få komma bort.
Min själ höll på att dö.
Men nu efter den här sista veckan är den tankad med så mycket fint och så mycket nya intryck.

Lillgroda åker på storgroda.

Vi avslutade vår semester med
antik och samlarmarknad i Markaryd.
Jag kom hem med en matta och Malva en traktor.
och som ännu en avslutning just denna
extremt varma dag, mys vid sjön.
Tror det är en av de roligste
saker den lilla vet, att plaska i vattnet och gräva.

Nu är vi hemma igen. Allvaret drar igång.
Och nu väntar framtiden.
Jag tror på den.

Bygger upp mig själv.

I lugnets tecken går dagarna.
Vi bygger upp våra hjärtan
och det går bra.
Tiden går sakta.
Gud så skönt.
Ganska tradigt emellanåt och regnet vräker ner.
Men jag tror det var precis det här vi behövde.

Malva pysslar och bakar.
Jag tror hon satt
där i hela tio minuter :)

Och jag bakade mjuk pepparkaka.
Mitt i sommaren.

Men det där mixpaketet hade
ju stått där så länge.





Jag gick ut därifrån med
en fin klänning till oss var.

Underbar affär.
Kommer inte bli sista gången
jag besöker den.



Snart flyger vi till dig!
Vi längtar!

Hemmet blir faktiskt lite
festligare med vimplar.
Men jag gick nästan loss med de
där vimplarna som en karlslok gör
när han får en motorsåg i näven :)
Fast tvärtom då.

Den här lilla människan är
helt underbar. Och jag gläds var sekund
att få vara med.
Mycket kärlek och glädje.

Ibland skriker hon sisådär varannan timme.
Känns det som ibland.
Tokskrik. Ett sjuhelsikes humör.
Hon ligger på golvet och tokskriker
hoppar runt på ryggen och river sig själv.
Helt onåbar.
Stackars liten inte lätt för de små heller.
"Nej jag vill inte!" Hon vill inget alls ibland.
"Jag kan själv!"
"Jag tycker inte om!"
Hon vaknar ibland på natten också och har drömt och just nu är det alltid "nej jag vill inte!"
Nya favvouttryck.

Det här händer ju inte alltid hemma då.
Ja ni som har tvååringar vet säkert vad jag menar :)

Däremot tror jag de barn som är otroligt
viljestarka, som visar vad de vill och
har det där sjuhelsikes humöret
det där lite tyngre trotset
de är de barnen som har bra självkänsla
och är jädrans duktiga.

Det sägs att treårstrotsen är
ännu svårare?

Det är faser och det går över :)

Elina

Min äldsta dotter.

Vacker som en dag.

Den obligatoriska
köksinteriören. :P



Tre saker jag snart kräks på. Så tröttsamt.
Vuxna människor sluta. Att barn inte
fattar är ju en sak.
Det första. Varför i hela friden alla dessa
"finaste" "bästa" "sötaste" och sen ett
namn efter. Så här tex,
Idag har jag fikat med "bästa" Lisa.

Det andra. Josef Frank. Men snälla vad är det
med alla människor? Hur fantasilöst får det bli.
Jag är trött på de där tapeterna innan jag ens
har någon. Tyvärr.
Alltså de är klassiska och fina det tycker jag och
jag har tänkt att ja men kanske sådana.
Men nej! Inte nu.
I vartannat hem som renoveras ja då ska
det upp Josef Frank.
Finns det liksom inga andra tapeter?
Och jag har sett dem till leda nu.
Så nu tyvärr är de inte roliga längre.
Bara fantasilösa.

Mitt hem ska tapetseras i
Willian Morris.
Och den första ska bli
Golden Lily Mineral.
Såvida jag slipper se WM i alla
andra hem först. Hela tiden ;)

Det tredje. Berså börjar jag också tröttna på.
Servicen alltså.
Gud så skönt så slipper man ränna efter den.
Det är sån hysteri efter den så det är väldigt
nära nu att det är helt ocoolt
att ha den och jaga den.
Gäsp.





Kärlek och Ljus.

Det kommer en bra tid nu.
Jag vet det.