Ett sista ryck!

Hej!

En dagens bukett till er fylld av sommar och som är plockad i en koloniträdgård. En trädgård som jag för övrigt tror att jag inte vill plocka blommor i mer. Mitt eget val. Jag har andra planer. Andra mål. Kravlösa. Där det inte behövs vattnas hela tiden.
Då plockar jag hellre blommor på en äng eller utmed vägkanten vid en grusväg.

och man kan inte beskylla mig för att ha ett sjukligt bekräftelsebehov i alla fall som måste visa bilder vad jag gör och äter var tionde minut. Med tanke på frekvensen i bloggandet ;P 

Men nu kör vi ett sista sommarryck med glättiga sommar och solbilder! För nästa gång jag bloggar lär det vara höst på riktigt.

Häng med!

Vi åkte häst och vagn.
Herregud vad det var rogivande haha. Sakta mak och lunk tog ner mig totalt. Gäspade så tårarna rann. Ville bara lägga mig ner på britsen och få sova. Den lilla blev också väldigt lugn och jag berättade för henne att det var så här de tog sig fram på Emils tid.
 



Mata små kottar med morötter, kanelbulle och äpple.
Funkade bra de åt och åt. Tre stycken var de men efter någon dag hittade vi den ena lilla kotten död.
Sorgligt tyckte vi.

Vi åkte på semester några dagar.



Lycka för en liten.
En nyuppdragen morot och åka skottkärra.
och lyckan för den stora att få se och vara med.



Det är mycket som har plockats och fångats denna sommaren.
Snäckor i havet, musslor och småfisk i sjön, morötter, smultron, hallon gula sådana herregud godare än röda, jordgubbar, blommor, tomater, ärtskidor, sniglar, grodor. Ja listan kan göras lång.  

Här är en fångst.
Lillgroda håller en ännu mindre groda :)

Vilken underbar sensommarkväll det var!

Doften alltså.
Som slog emot en när man öppnade grindarna in hit.
Häftigt.
Den är nog obetalbar.

Gulle plockar smultron.

Även våra fåglar har fått njuta av värmen.

 

Och lyckan att få rida ut en sommardag på skogstur.
Hon snackar loss med snälla ridfröken som vanligt hehe
Så jädra sött jag blir tårögd och lipig.
Det också som vanligt.

Hon med vackerögon och honungshåret i sensommarsol.





Nu önskar jag hög krispig frasig höstluft hela vägen fram till fina duntussar börjar falla någon gång i december.
Härligt det med. Så kan vi väl önska.
Styrka till er som blir trötta och deppiga av hösten.
Själv är jag trött mest hela tiden men som brutaltröttast när vårljuset kommer.


Hej då från en latsöndag av rang.